De skolor i Pargas som erbjuder grundläggande konstundervisning har utvecklat sitt samarbete inom projektet Kulturklöver. Vid projektets slutseminarium 2.11 blickade deltagarna tillbaka på det arbete som gjorts tillsammans och funderade på vad som kommer att leva vidare efter att projektet avslutats.
Under projektets gång har skolorna tillsammans fördjupat sig i teman i Utbildningsstyrelsens självutvärderingsmodell Fyrklövern och reflekterat över vad de betyder i det egna arbetet. Bland de teman som behandlats finns bland annat en meningsfull relation till konsten, målinriktat lärande och kunnande samt en verksamhetskultur i utveckling.
Ett konkret resultat av projektet är ett gemensamt responsformulär för skolorna. Med hjälp av formuläret kan man samla in information från eleverna och granska verksamheten utifrån gemensamma teman.
Enligt Musikinstitutet Arkipelags rektor Jenni Uimonen underlättades samarbetet av att projektet hade ett tydligt och konkret mål.
– Målet var tillräckligt tydligt: att utarbeta ett gemensamt självutvärderingsverktyg för kulturskolorna i Pargas. Det förverkligades i form av ett responsformulär riktat till eleverna. När man har något konkret som man tillsammans strävar efter är det också lätt att bygga upp ett samarbete, säger Uimonen.
Jannicke Ingelin, projektledare för Pargas stads Skapa-projekt, bjöds in för att följa Kulturklöver-projektet.
– Jag är imponerad av hur elevcentrerat samarbetet har genomförts, trots att de olika skolornas verksamhetskulturer och konstämnen skiljer sig mycket från varandra. Det har varit fint att få lära känna verksamheten vid de olika skolorna och se hur högklassig verksamhet konstskolorna erbjuder i Pargas.
Enligt Ingelin är utarbetandet av den gemensamma enkäten bara ett av projektets resultat.
– Själva processen är också viktig. Den får lärarna och arbetsgemenskaperna att fundera på frågor på djupet och hjälper dem att ta till sig de värderingar som ligger till grund för hur verksamheten utvecklas.
Gemensam data stärker påverkansarbetet
Att samla in gemensam information är särskilt viktigt just nu, då en lagreform av den grundläggande konstundervisningen väntas och dess konsekvenser för kommuner och konstskolor ännu inte är kända.
Enligt Tove Salovaara, verksamhetsledare för Åbolands Ungdomsförbund, är det viktigare än någonsin att påverka tillsammans.
– Tjänstemän och beslutsfattare förstår siffror. Det behövs information om vad den grundläggande konstundervisningen kostar, vad man uppnår med den, hur många elever som deltar i verksamheten och vilka sysselsättningseffekter den har.
Enligt Salovaara ser beslutsfattarna inte alltid alla effekter av den grundläggande konstundervisningen.
– Den grundläggande konstundervisningen stärker kommunens attraktions- och kvarhållningskraft, men den har också en sysselsättande effekt. Läroanstalterna sysselsätter människor som bor och arbetar i kommunen och som också är skattebetalare.
Kommunens finansiering är bara en del av konstskolornas totala finansiering, eftersom verksamheten också stöds bland annat med statliga medel och finansiering från stiftelser.
– Om kommunens finansieringsandel försvinner kan också förutsättningarna för annan finansiering försvinna. Då kan kommunen gå miste om betydligt mer än sin egen insats.
Enligt Salovaara har kulturskolorna i Pargas redan omkring tio års erfarenhet av ett fungerande samarbete, och samarbetsmodellen har också väckt uppmärksamhet på nationell nivå.
– Vi är föregångare i den här frågan. Nu väntar vi på att se vad lagändringen för med sig och hur kommunerna kommer att tolka den. Syftet med lagen är att öka tillgången till och tillgängligheten inom den grundläggande konstundervisningen, men i värsta fall kan reformen i stället minska dem om den försvårar läroanstalternas verksamhet.
Samarbete ger nya perspektiv på det egna arbetet
Projektets betydelse begränsar sig inte till ledarskap, utvärdering och påverkansarbete. Också lärarna har fått möjlighet att diskutera värderingar och arbetssätt inom det egna arbetet över konstområdesgränserna.
Riikka Lehtimäki, violinlärare vid Musikinstitutet Arkipelag, ser möten mellan yrkespersoner från olika områden som värdefulla.
– De olika skolorna och konstområdena har många gemensamma utmaningar, så det är mycket bra att samarbeta och utbyta fungerande arbetssätt. Att möta yrkespersoner från andra områden ger också nya perspektiv och ny energi till det egna arbetet. Det är viktigt att vi också diskuterar värderingar. Det utmanar oss att fundera på hur stora principer syns i det praktiska undervisningsarbetet.
Samarbetet fortsätter efter projektet
Kulturklöver-projektets slutseminarium avslutade projektperioden, men samarbetet tar inte slut där. De gemensamma verktyg, diskussioner och arbetssätt som vuxit fram under projektet ger en grund för fortsatt samarbete också i framtiden.
Under slutseminariet lyftes det fram att projektets kanske viktigaste resultat inte enbart är det gemensamma responsformuläret. Minst lika betydelsefullt är att människor från olika konstområden och konstskolor tillsammans har stannat upp för att fundera på vad högklassig grundläggande konstundervisning är, varför den bedrivs och hur dess betydelse kan göras synlig.
Just gemensam diskussion, kunskap och samarbete kan under de kommande åren behövas mer än någonsin.
Kulturklöver-projektet finansierades av Utbildningsstyrelsen. Musikinstitutet Arkipelag fungerade som projektets koordinator. Förutom Arkipelag deltog även Åbolands Bildkonstskola Konstila, Åbolands Teaterskola, Åbolands hantverk Hanttis, Sydkustens Ordkonstskola och Art-Dur Musik- och Bildkonstskola i projektet. Samarbetets omfattning är betydande: sammanlagt rör det sig kring över 500 elever och 45 lärare.
Vid Kulturklöver-projektets slutseminarium behandlades teman med anknytning till självutvärderingsmodellen Fyrklövern också genom en praktisk övning.
