Skådespelaren Stina Limans år tog en ny riktning då hon bestämde sig för att använda sitt arbetsbidrag för balettstudier vid Musikinstitutet Arkipelag.
”Jag fick ett tre månaders coronastipendium från Taike (Centret för konstfrämjande). Jag beslöt att inte enbart använda stipendiet till för att upprätthålla mina kunskaper, utan även för att öka mina kunskaper i klassisk balett”, berättar Liman. ” Dessutom bekostar Systrarna Standerskjölds rekreationsstipendium mina balettlektioner”.
Lima tränar för sig själv i Arkipelags sal två förmiddagar i veckan, dessutom går hon på två olika balettlektioner för vuxna samt på privatlektioner.
Målet är att genomföra grundstudier i balett under kommande vår.
Före corona arbetade Liman i en flerspråkig föreställning som berättare och teckenspråkstolk.
”Coronatiden har varit mycket tung för konstnärer. Alla har inte haft möjlighet till coronastipendier så jag har varit verkligen tursam. Utan stipendier hade jag inte haft möjlighet och råd att gå på danslektioner”, berättar Liman.
Liman var inriktad på teater redan i gymnasieåldern. Hon gick på musikalteaterlinjen i Sandviken i Sverige, där även balett var en del av utbildningen. Efter gymnasiet blev baletten bort för en lång tid framåt tills det skedde en vändpunkt. En tumör hittades i Limans tå och läkare talade om amputering redan innan de visste om tumören var god- eller elakartad.
”Medan jag väntade på svaret letade jag hysteriskt efter mina tåtossor. Jag visste att jag inte skulle kunna dansa mer om de tar mina tår”.
Det visade sig att tumören var godartad och man behövde inte amputera tån. Tåtossorna hade ändå fått en viktig betydelse igen.
”Nu har jag två par nya”, skrattar Liman.
Hon återvände inte genast till dansen, men tanken om baletten hade börjat gro, och nu åtta år senare tränar hon balett målinriktad.
”Till en början trodde jag att jag kunde fortsätta därifrån jag en gång varit, men jag fick snabbt inse att det inte var möjligt. Balett kräver mycket styrka och övning. Vristerna skall förstärkas och mycket träning krävs. Sakta men säkert gör jag framsteg. En lycka är att det erbjuds så högklassig undervisning i Pargas”, funderar Liman.
”Stina har verkligen jobbat bra och det börjar ge resultat. Balansen har klart förbättrats”, berömmer dansläraren Katariina Gonzalez.
”Då man går in för något som skådespelarare, gör man det fullt ut. Just av den orsaken tror jag att jag har kunnat nå resultat under en rätt så kort tid. Kanske det inte är för sent att träna till ”ballerina” trots att man fyllt 42 år. Nu fick jag fått möjligheten att dansa på heltid så allt är möjligt, berättar en glad Liman.
Som sin avhandling kommer Liman våren 2022 att dansa en variation ur Giselle. Samtidigt jobbar vuxenbalettgruppen med valsen och galenskaps-scenen.
I den senare scenen behövs även Limans skådespelartalang.
Limans bakgrund hämtar en helt ny synvinkel till baletten.
”Jag började irritera mig över att det finns kroppsspråk i baletten som ändå inte är korrekt teckenspråk”, berättar Liman
Hon kommer att arbeta med Jarl Hanhikoski som är artist inom teckenspråk i sitt modersmål, och ändra balettens kroppsspråk till teckenspråk i hennes uppvisning. Även vuxenbalettgruppen får lära sig olika tecken och använda dem på scen.
”I framtidsplanerna kan man se en dansproduktion där man mer omfattande lyfter fram teckenspråket i baletten”, avslöjar Liman.
